Jennifer

Hej mina fina! Nu har det blivit dags att flytta igen, ta en nypa frisk luft och börja om igen!
I nästan varje stor händelse i mitt liv har jag med det ändrat mitt liv på olika sätt.
Byta blogg har varit ett av dem.

Glad påsk mina kära!


Ligger här i sängen med ett glas mjölk och knaprar i mig svenska OLW ostbågar och äter påskägg!!!

Mamma och Jari är ju här nu som ni säkert redan vet och medans vi satt uppe i Angel och smuttade på en varsin Mojito så fick vi en hel påse fylld med gott.

Det är så himla fint att se sina nära efter en sån lång tid ifrån varandra. Även fast vi sågs i Januari så känns det som år sen..

Igår kom dem vid 9tiden och då gick vi till puben och tog en varsin burgare och en öl! Det satt fint de ska ni veta. Efter det gick vi vidare och satte oss ute på en annan uteservering och även fast klockan var runt 10-11 så var det bara lite småkyligt.

Idag möttes vi upp vid 10 och gick på en lååång promenad, ända from London Bridge upp till Piccadilly och runt i Covent Garden och Soho. Självklart så var vi ju tvugna att dricka lite öl o kaffe och få en smörgås i oss på vägen, men vid 4 tiden var alla 4 helt slut...troligen pga värmen (((25 grader!!!))) så vi alla åkte till respektive hem/hotell och sen möttes vi upp i Angel för mojitos och middag hos turken. Mätt och belåten men gud vad gamla och trötta vi börjar bli..alltså jag och mannen känner oss så risiga. Måste börja träna eller försöka bli yngre på nått sätt och vis. Det här går ju inte. :)

Mannen är jättenervös över att flytta till stockholm och man märker att orden bara väller ur munnen på honom. Mest oroar han sig för språket men det kommer gå galant..
Han började prata om vad jag skriver här på bloggen häromdagen och återberättade alla små detaljer som mustascher, stress, flytt osv osv. Han är så jäklans duktig och det kommer gå jättebra tror jag.
Självklart är det väl alltid jobbigt att flytta till ett nytt land och inte kunna språket men han har ju en sådan enorm fördel att han har vår familj som stöd (hoppas jag;) ) och att han redan har flyttat runt till andra länder innan detta. Jag känner starkt att detta är vad som måste göras. Självklart ska vi bo i stockholm. Skaffa oss en trygg framtid. Inge mer tjaffs nu. Nu kör vi!

Han frågade mig vad den typiska svenska stereotyipska familjen är och hur den ser ut och jag svarade;
Man&Fru+2barn av vardera kön. Bil av svenskt märke, Rött hus med vita knutar, en snäll familjehund i medelstor storlek, 9-5 jobb etc etc etc...
Hans svar blev';
Thats all I ever wanted baby. But as long as Im with you it dosnt matter where we are as long as were togheter.

Ne så sa han inte. hittade faktiskt på detta här och nu men han så nåt i stil med de iaf. Innebörden är densamma.

:)

Nu ska jag försöka sova och dämpa sockerruset som far igenom kroppen. 
Nackdel Nr 1 med påskägg - Socker. Fan, har ju redan sömnproblem så det räcker.

God natt mina hjärtan.

Älskar er mest som vanligt!!!

Jag kan inte vänta tills den dagen jag vaknar upp, öppnar ögonen och känner mig full a liv. Vaknar frivilligt en timme tidigare för att verkligen kunna njuta av kaffet som man normalt sett häller i sig även fast det precis slutat koka.
Känna glädje över vad denna dag har att erbjuda, känna pirret i magen för att man aldrig vet vad som väntar runt nästa hörn.

Pratet om Stockholm blir allt mer intensivt och seriösare än någonsin. Som att jag i 4års tid har letat men inte hittat vad jag letat efter. Jag har gömt mig i både ensamhet och stress. Och det jag letade efter har ju funnits där hela tiden.
Jag känner mig nästan lite dum som efter 4 års tid kommer flytta tillbaka till Stockholm igen, att tron om att jag äntligen kommer bli lycklig är en stor lögn.

Om jag inte var lycklig där innan, varför skulle de vara så annorlunda nu för?

Men sen...När och Var, var jag egentligen lycklig senast. Inte enstaka händelser, berusade nätter, män med mustasch, bad och solsken etc etc.. Utan en stabil lycka som jag vet är här för att stanna.

Män med mustasch. Mhm. Det är lycka det gott folk. Synd bara att mannen ser ut som en tysk läderbög (no offense) så fort han börjar odla. Nåja.


Jag behöver en nypa frisk luft här i livet. Stabilitet. Mitt liv just nu är väl som när man tappar smörgåsen på golvet och alltid så måste smörsidan landa neråt. Så jävla irreterande och onödigt. Ja det är mitt liv. Irreterande och onödigt. 

I Stockholm ska jag börja jobba framåt, uppåt och ha ett stabilt liv. 
Skaffa en utbildning, fin lägenhet i någon fin förort alldeles för långt utanför stan, ett par katter och förmodligen hundar om mannen får som han vill, ett par barn..(ÅHHNEJ.)  Rörigt.
Faktiskt laga och äta middag 7 dar i veckan, stabil socialt umgänge, folk jag kan lita på. Lita på mig själv..

Så ska vi planera in en välkommenhemfest runt den...14 april 2012?? Runt 7tiden?  Jag och Ni? Mormors köttbullar, en låda vin... vilken fest hörni??

Och detta min kära familj, ännu en gång... är resultatet av 14timmars arbete, ingen sömn, nerskärning av nikotin och överdosering av kaffe...


bara en massa kackel.

god natt.

Älskar och saknar er. Men det förstod ni nog redan.

Hej mina fina!

Hoppas ni har det fint, det har jag, eller det går väl upp och ner som vanligt kan man väl säga. Det är väl aldrig så bra att ögonen gnistrar fulla av glädje eller att jag hoppar upp och ner av lycka.

Jag tror att det beror på att jag någonstans långt inom mig har gett upp hoppet om London. Det som cirkulerar i mitt huvud mest nuförtiden är Stockholm. Hela tiden. Så fort jag gör något så tänker jag, "Undra hur det hade varit om jag gjort detta i Stockholm istället"

Läste igenom gamla inläg för ett tag sen, även från tiden i barcelona, och så många ggr i mitt liv har jag skrivit "Det här är den största händelsen i mitt liv" Eller "Detta kommer förändra allting".

Jag visste inte om det tidigare, men den största händelsen eller det som kommer förändra allt har ju inte varit när jag har flyttat runt, när jag har flytt, försökt springa ifrån mitt eget liv ihopp om att få leva någon annans.
Det är ju nu det händer.

Fan vad jag längtar tillbaka.
Skrev också för ett bra tag sen att jag aldrig mer skulle kunna flytta tillbaka hem, att det skulle vara det svåraste jag gjort.

Men det kan fan inte vara svårare än något annat jag gjort i mitt liv. Barcelona var halvsvårt, allt var nytt och vi visste väl inte riktigt vad vi pysslade med, första tiden i London var superlätt nu när jag tänker tillbaka, hade pengar, tid och vänner och livet var en fest.
Australien var väl en salig blandning av dem båda, jag visste inte vad jag pysslade med och det var väl det som var anledningen med hela den resan..."hitta mig själv".
Även fast jag inte riktigt hittade mig själv så lärde jag mig otroligt mycket om vad som betyder något här i livet. Att varken pengar, tid eller vänner spelar någon roll.

Kommer ihåg när jag stod helt själv i Sydney och kollade på det där förbaskade Operahuset, bara jag och operahuset. Jag och huset. Grät en skvätt, tyckte synd om mig själv och sen så satte jag mig på bussen tillbaka till Melbourne och en vecka senare var jag tillbaka i London. Det gick liksom inte.

Vad jag försöker säga är att det tog förjävla lång tid men jag har väl äntligen hittat mig själv, det behövdes milslånga resor, tusentals kronor och vänner som kommit och gått.
4 år av förvirring.

Och jag är väldigt lyckligt lottad att jag har hittat en man som har bestämt att han vill flytta med mig. Jag vet att det inte hade gjort någon av er i familjen särskilt lycklig om jag hade sagt "Jag har träffat en man och vi ska flytta till Polen."
Jag skulle göra det, men tur är att vi inte behöver.

Han tycker om Stockholm har han sagt. Och han håller på att lära sig svenska. Jag försöker lära mig polska men guuuud va svårt. Ibland hade det kanske varit lättare om jag hade bestämt mig att stadga mig med någon av samma nationalitet.
Men ni vet ju vid det här laget att jag ska ju alltid ta den svåra vägen här i livet.

Och det kommer gå bra.

Tur att sommaren snart är här, och när den är slut så ska vi boka biljetter och börja planera flytten till Stockholm.
Och sen, nästa mars..2012 så kommer vi vara där.

Jag saknar er alla så mycket.

Älskar er.

Puss