Sunday Club.
Sån frustration, irritation, ilska, rädsla. Tomhet. Den där klumpen i magen som jag alltid får. Jag klarar inte det här längre.
Jag försöker fokusera. Jag försöker ständigt att ha ett tiotal saker att tänka på, jobba på, alltid ha något jag kan koncentrera på. Annars vet jag att klumpen i magen kommer tillbaka på en gång. Jag kan inte förklara känslan. Hur det känns att ständigt vilja rymma. Kanske ni också vet hur det känns, kanske är det normalt att alltid vilja fly.
Jag är så förbaskat lycklig just nu men ändå kan jag inte förmå mig att känna såhär. Så fort jag kommer folk för nära så lämnar jag dem.
Den senaste veckan har jag sett två av mina bästa vänner gråta, tårar som färgat deras rosiga kinder svarta.Tårar som färgat mitt hjärta svart av hat av olika anledningar. Som fått mitt hjärta att brusta. Jag hatar att se mina vänner ledsna.
I söndags slutade vi vid 7tiden, Tyskland segrade ju över England så vi tog med oss de finaste och åkte upp till Angel och beställde in ett löjligt antal mojitos, oliver och bröd. Satt där i solnedgången, rökte, drack, åt, skrattade tills vi nästan föll av stolarna. Älskade livet. Vi bestämde oss efter den sjätte drinken att vi ska bilda en klubb. Sunday Club!!
Vi som lever för söndagar. Det har ingenting med religion eller "vilodag" att göra utan på söndagar ska man bara NJUTA av livet och vara glad. Dricka ett utsökt vin eller en alldeles för delikat drink, äta mat, inte för att du är hungrig utan för att det kittlas på tungan bara du tänker på en smak så himmelsk.
Efteråt vandrade vi uppför gatan och beställde in allt dem hade på tapas menyn, mat slängdes tvärs över bordet, hej vilt, Champinjoner flög, fiskar flög, ostar flög. Allt flög. Vi flög. Höga på livet och den kärlek som finns en söndagkväll, ett runt bort fullt med mat och dryck, omringat av människor som tycker om varandra.
Jag gillar det här.
Men ändå, jag vill fly. Jag klarar inte det här längre. Den här klumpen.
Jobbet är tråkigt, jag vet inte hur många gånger om dagen jag säger/tänker "jag är så jävla uttråkad" och jag försöker verkligen hålla humöret uppe, men det går inte. Det är tråkigt. Jag jobbar mestadels själv, inomhus i en källare, 12-14h/dag. Jag slösar min tid. JAG ÄR I LONDON. Jag ska inte ha tråkigt. Jag ska inte vara instängd i en källare ensam var dag.
Jag vill se, uppleva. Leva livet.
Jag har börjat kolla på lägenheter till mig och Simone nu. Som det ser ut nu så är vi inne på ett område som heter Shadwell. Det ligger i zon E1 vilket är jävligt centralt, nära alla härligheter och är inte alltför dyrt om vi vill ha en 3:a med kök.
Vårt hem!!!!
Kan knappt vänta.
Och på lördag om två veckor åker jag ju på semester till Skottland. Det ska verkligen bli välbehövligt ska jag säga. Så jag har tre saker som håller mig vid liv just nu. Simone, Söndagar och Skottland. Allt på S. haha.
Kristina, var är du? Jag missade ditt samtal, antar att du ringde från Glasto? Men skickade ett sms efter det och har inte fått svar. Antar att du är trött. Skulle verkligen må bra av att prata lite. Det finns fortfarande saker som alltd kommer vara lättare att prata om med dig och ingen annan. Jag är som sagt ledig söndagar och tisdagar och är bortrest from 10-15 juli. Men vi kan väl försöka planera in något...?
Nej, alltså..nu blir jag ledsen......
Fan jag fattar inte att jag sitter och skriver att vi måste planera in något till min bäste vän. Jag fattar inte hur det har kunnat bli såhär.
Jag förstår verkligen inte vad som har hänt. Jag vet att båda är väldigt upptagna med jobb och dylikt, att båda jobbar mycket och är trött men hur kan man låta något såhär hända. Typ som att båda har gett upp för att det är ett litet avstånd. Jag vet inte. Jag är så jävla ledsen och jag saknar min bästa vän. Ni anar inte. Jag behöver verkligen henne så sjukt mycket just nu, det finns dagar då jag känner att "fan jag måste ha kristina här nu, jag kan inte andas." Ibland kan jag inte andas. För jag vet inte om det är mitt fel, vad jag har gjort. Jag kan inte andas för att det finns saker som jag bara vill prata med dig om. Ingen annan. Det finns liksom ingen som kan göra "det där" så som du kan. Ta ner mig på jorden igen. Du gör det bäst. Jag vill bara gråta. eller det gör jag redan.
Jag saknar dig.
Nu ska jag inte sova. Jag ska sitta uppe hela natten. Dricka te och kolla på film. Hela natten. Jag vill inte somna för jag vet hur jobbigt jag har det att försöka ta mig ur sängen ibland. Som om att ingenting är värt det. Förutom Söndagar. Men imorn är bara onsdag.
Jag skriver mer imorn.
Älskar er mest! De vet ni!
live hard, die young?
Som Londonsvensk (ett finare ord för invandrare) så är det himla lätt att glömma sina tidigare traditioner. Jag har aldrig varit mycket för att fira midsommar utan mest tyckt att denna dag varit ännu en ursäkt för att äta sig fet och dricka sig dyngrak.
Men det är med en klump i magen som jag inser att jag faktiskt vill fira denna fina svenska tradition. Jag vill äta sill och dricka nubbe. Jag vill klättra över sju vad dem nu heter och lägga blommor under kudden innan min skönhetsömn för att drömma om vem jag ska gifta mig med.
Jag har under en längre tid stött bort allt som har med Sverige, Svenskar och allt som har med "lagomkulturen" att göra.
Glömde totalt bort att det var midsommar. Hade heller ingen aning om att Kronprinsessan fick sin man tillslut förra veckan så jag spenderare hela söndagskvällen med att kolla på brölloppet på internet. Det rann ett par tårar för att det var vackert och oj så svenskt. Jag gillar inte den svenska kulturen, politiken eller hur man ser på livet. Men det vet ni redan. Det finns mycket jag inte gillar med den engelska kulturen heller men vad jag saknar mest är traditioner. För det kommer jag ALDRIG att få fira på samma sätt här. Vår historia. Majbrasa, midsommarstång, Kalle Ankas jul, glögg, måla påskägg etc etc.
Dagen har spenderats döende. Jag har försökt att ta slut på mitt liv på alla möjliga sätt och vis. Låtsas att detta land har högertrafik och totalt ignorerat bilarna som kör rakt emot mig, jonglerat med knivar och trasigt glas, överdoserat en farlig mängd energidryck, ramlat och försökt skaffa mig en rejäl hjärnskakning men ingenting har fungerat överhuvudtaget idag. Jag har inte lyckats med någonting. Jag har varit så värdelös att jag inte ens har kunnat ta livet av mig.(icke bokstavligt talat givetvis)
En sådan fruktansvärd allergi och baksmälla har jag nog inte varit med om på länge. Jävlar vad vi var onyktra igår. Ojojoj. Men vi hade kul. Det var Stefs avskedsfest och det var en av dem festerna då ALLT händer. Alla somnar, däckar, spyr, hånglar, skriker, dansar på baren, tappar mobilen i ölen, ramlar av stolen, bränner upp halva ögonbrynet osv osv. Men fan va kul vi hade.
Jävlar vilken fest det var. Tog självklart inte ETT ända kort men det börjar ni väl bli vana vid i nuläget.
Som jag skrev tidigare i veckan har jag funderat på ett karriärbyte och jag har idag bestämt mig för att jag säger upp mig i slutet på detta år.
Jag klarar inte av att jobba 70h/vecka mycket längre, även fast "Live hard, die young" låter förjäkla coolt måste jag börja se efter min hälsa. Jag sover inte, äter knappt, dricker mycket, har förjävla kul MEN...det gör ont någonstans inom mig och det måste ha med stressen att göra. Att varje dag behöva vara glad och trevlig, prata och vara social med allt och alla. Att alltid ha fest. Varje dag är en fredag. Jag älskar min vardag för varje vardag för mig är helg men jag kommer inte klara av detta mycket längre till. Jag vill prova på ett 9-5 jobb och försöka ha ett såkallalt "normalt" liv. Kanske hitta någon att tycka om och inte alltid vara uppe i varv och aldrig slappna av.
Jag älskar det men 2 år får fan vara nog. Så känner jagi dagsläget iaf och jag tror jag ska försöka hitta mig en mysig liten Vintage butik att spendera dagarna i istället för i en ölluktande håla.
Jag har ingen dygnsrytm. Jag vet aldrig vad för dag det är, jag bär klockan på armen för att försöka ha en någorlunda tidsuppfattning även fast jag hatar att vara beroenda av tiden.
Jag tror bara inte det är rätt att vara (snart) 22 år och känna sig döende varje kväll vid 11tiden.
Jag älskar livet dock, det är livet, solen och vännerna som gör att jag varje kväll vid 11tiden, då jag känner för att tacka för mig och försvinna, det är ändå då jag kan skrika ut "JÄÄGERMEISTEEEEER" och fortsätta festen till tidig morgon. Jag har aldrig varit en person med mycket energi utan i Stockholm och Barca var jag alltid den som bangade på utgång eller ville gå hem tidigt. Nu är jag den som istället för att dra ner och hem så är det upp och ut.
Som om jag hade ett batteri uppstoppat i arslet och kan köra på hur länge som helst.
Nåja.
Imorgon ska jag dra med Simone på rasten och försöka få lite Midsommar feeling. Danskar borde fira midsommar dem med? Vi ägde ju trots allt Danmark för ett par hundra år sen, inte sant? Det borde jag berätta för henne. Att hon nästan är svensk.
Det är FÖR varmt här just nu...runt 28-30 grader, solsken, mulet, solsken, mulet..och så håller det på en hel dag och det är jättesvårt att försöka komma underfund med vad som är "skönast"..solsken eller mulet när det är 30grader i London. Solsken utan vind är förjävligt för heltplötsligt har huden fått en grisrosa ton och du ser ut som en engelsman på Mallorca. MEN vid mulet och ingen vind så förvandlas helt plötsligt staden till en bastu och det ångar värre än dem varma källorna på Island. Äckligt är det.
I början tyckte jag att regnet var hemskt, trodde jag skulle dö en hemsk död, dränkt i en vattenpöl någonstans för att det aldrig ville sluta regna. Men nu kan jag tycka att "lite regn skulle ju inte skada".
Fan, grisrosa och jag "uppskattar" regn. Nu har jag gått och blivit engelsman. Fan.
Nej. Lördag imorgon. Har både en födelsedagsfest och ännu en avskedsfest inplanerad. Jävlar vad jag bara vill ringa in sjuk, skylla på en mysterisk matförgiftning men lova att jag tror jag kan sluta spy innan söndagen är här och bara SOOOOOOVA hela dagen imorgon. Kanske köpa mig en slav på Ebay som kan laga mig en fin stor måltid som jag sen blir matad med i sängen medans jag inte lyfter ett ända finger och bara kollar på sliskiga kärlekskomedier hela dagen.
Ja. Det hade ju varit en dröm just nu. Vara sängliggandes EN HEL DAG. Wow, jag kan inte ens komma ihåg när jag spenderade mer än 7 timmar liggandes sist.
Nästa lediga dag är nästa söndag. Inte denna utan nästa. BLÄ.
Sova nu. Och upp om 5-6 timmar igen.
Älskar er mest. Förlåt för det långa inlägget.
Ha en fin midsommar!
zombie.
Hej och väkommna tänkte jag nästan skriva. Klart ni alltid är välkommna.
Eva o Hampe: Guud va glad jag blev när jag läste vad du/ni skrev. Skönt att höra att bebis mår bra och att han luktar gott, haha! Skulle bli jätteglad om jag kunde få ett kort på honom, jag använder inte min email längre pga vissa omständigheter men om du lovar att skicka en bild så lovar jag att kolla. [email protected] är adressen.
Idag har varit en helvetisk dag. Först Englangd matchen som sög musten ur oss totalt under lunchtimmarna men sen direkt efter att den ruschen var slut så började nästa...
Tyskarna indvaderade. Fan. Jävlar vilken nation. Tänk er 300 tyskar på ett och samma ställe. Dem hade puffat lite på en AIKklack och dem hade skakat som små löv kan jag lova. Vi har nog aldrig haft en sådan atmosfär och kärlek inne på puben tidigare. Vi sjöng och skrek på låtsastyska och "låtsades" för vårt eget bästa att vi var tyskar. Annars hade vi blivit slaktade. Jag förstår hur denna nation har utrotat 100tusentals människor förut. Läskigt.
...efter jobbet ville alla dö. Vi ville bli inlåsta och aldrig mer se ljuset. Så hemska är dem. Tyskarna.
Zeee germans..
Ah fan. Men kul var det, Eller kul. Det är fotboll.
Självklart tröttnade jag efter cirkus 60min och gick ut och tog mig en jävligt välförtjänt liten rast, cigg och öl på 5min.
Givetvis så segrade tyskarna. Mål.. Jag kan inte förstå hur jag kunde missa det.
Fick precis reda på att Söndag. SÖNDAG. Min lediga dag...
ENGLAND-TYSKLAND. Förihelvete. Betyder att vi måste ha öppet på söndag. Eller vi vill. Det är pengar vi pratar om. Fatta att ett företag kan få in runt 150000kr ENBART på att visa fotboll EN dag.
Löjligt. 150lax i ölpengar. Löjligt....pffft.
Ska fan skaffa TV i mitt rum här hemma och sälja biljetter.
Efter jobbet hade vi förfest, Stef jobbar sin sista dag imorn så imorn blir det röj. Förfest idag med lite drinkar och imorn kör vi gärnet igen.
Kommer bli grymt kan jag tänka mig.
Är lite småförtjust i mannen, Stef dårå. Han är halvitaliensk och jag tror det är vinet, vingårdarna, pastan, brödet, värmen, Att cykla ner för en bergsstig,ner till lunden som är fylld mved olivträd, en picnic, vinet, maten, språket.
Ja, tror det är det som gör att jag är lite förälskad. Eller kanske så beror det på att förra fredagen så förklarade han sin kärlek för mig. Kan ju vara en blandning. Varför hittar jag alltid män när det är dags att gå? Samma sak varje gång.
Fast han kommer komma tillbaka.
Nåja.
Nu ska jag sova. Min största och viktigaste uppgift inför imorn är att köpa en flaska Jägermeister och komma innan kl 11. Vi har stockcheck..eller..Inventering? Ja. Och vi har nog druckit lite för mycket jäger på sista tiden tror jag.
Kul. Inte är det "Jen, kom i tid och var utvilad och redo för dagen..." utan "JEN, GLÖM EJ SPRITEN" jojo.
Livet är fortfarande på topp men jag mår skit. Så trött. Mitt första mål denna dag var min pulversoppa jag nyss svepte. Har inte haft tid att äta. Rasten var sjukt busy och var tvungen att springa med ett par andra och göra en check på de andra pubarna i området hur busy dem var. Sjävklart innebar detta öl och firandes. Ingen mat. Jag är halvdöd.
GODNATT.
Danke.
Ich liebe dich.
PUSS.
fruitsalad.
Hej mina fina!!
Ville bara säga hej och att jag mår TOPPEN. Lite bakfull pga av gårdagens tre flaskor vin och säkerligen 10tals mojitos. Vi kunde bara inte sluta äta och dricka, men vad spelar det för roll, det var ju strålande solsken och medelhavsvärme. En fantastisk dag var det iaf och jag älskar mina bästa vänner till tusen.
Vill att ja och Simone ska flytta ihop NU istället för att vänta tills september, vi kommer ha de så himla bra!
Idag är det stor dag här i London, fotbolls VM och om jag har fattat det rätt så är detta MATCHEN som avgör om England fortsätter eller ej. Och tyskland spelar också, måste bry mig om alla tyskland matcher pga jobbet. det är rätt bad for business om dem åker ut så jag måste heja och stoja varje gång dem spelar. Så i detta fotbolls Vm håller jag på tre land, England, Tyskland och Danmark. Jag och Simone sprang omkring i danmark tröjor hela lördagen vilket var rätt roligt. Alla trodde jag var dansk men det är ju inte så stor skillnad egenltigen. Nåja.
'
Så här ser jag ut idag. Röda läppar och en cremevit topp till svart puffkjol!!!!!
Livet är iaf fantastiskt och jag mår bra. Funderar på att byta karriär...hmm! Måste ut ur pub/resturang branchen snart. BLÄ! Vet inte om jag gillar det längre. Kanske ska satsa på mode eller nåt. Vet ej.
Iaf.
LOVE YA´LLL!!!!!!!!!
your lovable, but your´e just trouble.
Hej!
Det blev ingen onsdagsfest för alla kände sig för gamla och trötta idag. Min fot värker fortfarande så vi sparar kvällens galenskaper och kör stenhårt imorgon och på fredag istället.
Är så jävla taggad att jag skakar lite. haha.
Nu ska jag sova.
Men jag ska försöka ta kort imorgon och på fredag så kan jag visa er hur galna vi är när vi sveper tiotals liter öl på ett par timmar.
Älskar er mest!!!!
Åldersnojan är påväg bortåt. Vi är nu mera stolta över att vara 21!!!!!!!!!!!!
Eller är detta åldersnojan som pratar?
Godnatt!!!
I am not a robot.
Jag känner mig som en robot vissa dagar, det mesta går på rutin. Vakna, duscha, kaffe, somna om, vakna i panik av att klockan är alldeles för mycket, springa runt i lägenheten och samla på mig grejer som kan vara bra att antingen ha på sig/ha med sig till jobbet och sen rusa till tåget, självklart tycker jag ju VARJE morgon att jag både förtjänar och har tid att köpa en kaffe.
Varje morgon samma sak.
Snubblar innanför dörren på cafet, le lite halvgenerat och tanten bakom disken beställer åt mig "Svart 2 socker, så fort det går för att du har bråttom?" Joo...jaa...generad igen. Alltid be om en servett ovanpå locket för annars spiller jag.
Det vet hon också.
Springer till stationen och försöker komma igenom spärrarna men VARJE morgon har jag för lite pengar på oystercardet så jag måste fylla på.
Ner med väskan på golvet, ut med ipod, plånbok (som alltid är tom för att jag ALDRIG har tid att faktiskt lägga pengarna däri), ut med en deo, tandkräm, tre läppstift och försöker hitta en massa småmynt.
Kaffe överallt,
Påminner mig själv att imorgon ska jag be om extra servetter. I med alla fem pencare jag har och sen springer igenom spärrarna. Slalom genom folkmassan, snubblar nerför trappan för att jag inte tog mig tid till att knyta skosnöret såklart.
PIP PIP PIP...
"watch out for the closing doors"..
FAN. Jag ser dörrarna stängas och tänker "ska jag vara en av dem idioterna som försöker hinna med tåget ändå?" JAAA. Jag kör ett tre stegs hopp rakt in i tåget som redan har börjat åka iväg. Ställer mig så rakt i ryggen som möjligt och hostar lite. kollar runt omkring mig och jag kan se folk tänka "bättre lycka nästa gång, idiot" .
Kaffe överallt, igen. Nåja, kaffet har iaf vid det här laget svalnat lite och är nästan drickbart. Påminna tanten bakom disken imorgon att hälla i lite vatten i så att jag inte bränner mig varje gång.
Kollar på klockan och inser att jag har 12 min på mig att ta mig till jobbet.
Tåget kommer efter en lång väntan, in med hörlurarna och sätter på det sjukaste jag har i musikväg,inte för att jag gillar det eller blir på bra humör utan för att vakna upp och förbereda mig för vad som komma skall.vet inte riktigt vart jag ska ställa den tomma kaffekoppen, fan..fram med sminkväskan och slänger på mig smink.
Jag ser att folk kollar konstigt och småflinar lite när jag drar fram den flytande eyelinern "haha din jävel, hoppas tåget guppar till, jag vill se dig med svarta sträck i hela ansiktet" så sitter dem där och hoppas som om jag vore en vinnande häst i galopp.
Men vad dessa männiksor inte vet är att jag gör detta varje jävla morgon. Samma rutin varje dag. Alltifrån det svarta kaffet med 2 socker till springa in i tåget som redan har börjat åka iväg. Jag hånler tillbaka. Moha. Jag är fan bäst.
Jag har lärt mig att sminka min på 7 min på ett guppande tåg i rusningstrafik med folk som hoppas att jag går av tåget och är mer lik en tiger än en stressad sen 21åring.
För att göra detta lite värre så är jag säkerligen också bakfull, iaf 3/7 dagar i veckan. Och då är man ju lite extra skakis.
Men nu börjar den värsta biten. Folkmassan på stationen hemma ÄR ingenting, det är Östersjön och jag är påväg att dyka mitt in i självaste Atlanten.
Armbåge, skällsord. Tänker för mig själv att jag INTE ska be om kallt vatten i kaffet imorgon för rätt åt den jävel som går in i mig och mitt brinnande kaffe. Mohaha. Skrattar lite. Ne jag har inte tid till att skratta. Springa vare. 4 min kvar tills jag börjar.
Springer ner för gatan, vet att det buss 149 kommer komma bakom hörnet, samma tid varje morgon. Tänker att ne nu jävlar, idag ska jag fanimej hinna över iaf. Sjävklart gör jag ju inte det. Stannar och 149 åker förbi.
Springer, försöker ta av mig jackan för helt plötsligt är det strålande sol och jag håller på att svettas ihjäl. Över en till gata, går som smort. Känner mig riktigt atletisk.
Halvsnubblar nerför trappan till jobbet, jag har kaffe överallt, sminket perfekt men jag svettas som en jävla kackerlacka och jag har 1 min innan jag ska vara ombytt och redo för dagen.
Jag lyckades, idag igen. Byter om och går in till mig. Tänder och sätter på ipoden. Världens sjukaste musik börjar spelas och jag tänker, "va äre för jävla idiot som lyssnar på sån här skit".
Och även fast jag är den där jävla idioten som aldrig lär mig att gå en kvart tidigare så vore allt frid och fröjd istället för krigzon så vet jag att även fast jag har en morgon som denna varje dag så kommer resten av dagen ge mig något helt annorlunda och något jag aldrig upplevt tidigare.
Senaste veckan har varit helt och hållet galen. Vi har varit på hemliga fester, lock-ins och blivit utslängda från pubar. Vi har haft så jävla kul tillsammans. Onsdagen var vi på Roxy, en cocktailbar nerför gatan där managern helt plötsligt började visa en massa tricks och cocktails han lärde sig i Las Vegas. Skitgoda men skitfarliga.
Festen slutade vid 8.30 på morgonen då vi gick till jobbet, somnade på en bänk och vaknade av städarna.
Jag åkte hem och duschade och böt kläder och kom tillbaka ett par timmar senare då vi rockade loss ordentligt.
På fredagen hade vi lite fest på jobbet, sen gick vi till Emmas pub och satt ute hela natten och drack, skrattade, dansade och bara hade så kul man kan ha. Haha jag introducerade hela gänget för en annan kompis som inte kände någon och sa "Matt, This is My people" hah. VIlket jävla självförtroende man har alltså.
Blev utslängda därifrån och gick till en annan pub nerför gatan och blev helt...ja. Medvetslösa. Jag stukade foten eller något konstigt, vid 4 tiden åkte vi hem till Ian och hade mer fest och jag vaknade med ett paket frysta ärtor över min turkosa fot, grät mig till en taxi och vi åkte till jobbet där vi ännu en gångs somnade på en bänk och vaknade av städarna. Och allt därimellan är verkligen ingenting jag ens vill skriva här. haha men vi har haft skoj iaf. Sommar. Det är sommar och livet är fantastiskt. Även fast jag alltid är sen och jag missar tåget.
Imorn ska jag upp tidigt även fast det är sena timmen nu, kanske upp vid 9.30 och åka in till stan och shoppa lite. Jag behöver lite fräscha sommarkläder. Vid 12 ska jag möta upp Simone o kanske Luke i Covent Garden för en lunch och sen tror jag det blir bio. Vill helst ha en tidig kväll då de senaste nätterna har varit riktigt sena men vi kanske går och tar en drink efteråt.
Sen blir det jobba hela veckan. Vi har fått 2 plasma Tvs på jobbet och jag är INTE alls glad. Nu tvingas jag att kolla på den här dumma WorldCup. Åh. Dumma fotbollshuliganer. Jag orkar inte. Men men. Det måste betyda att chefen är glad om han spenderar så mycket pengar på nåt så onödigt.
På fredag blir det nog fest tror jag. Det borde det bli. Hoppas på en onsdagsfest också.
Ja.
Livet leker och jag är rätt nöjd med saker och ting kan jag lova.
Försöker fokusera så gott det går på vänner och jobb.Jag har tur som jobbar med mina vänner eller iaf jobbar nära dem. Förutom Kristina. Min kära. Vad händer egentligen? Inget på bloggen och du är alltid trött när jag pratar med dig?
Är allt som det ska? Du vet att vi fortfarande är bästa vänner och du kan berätta allt för mig? Vi är båda jävligt busy människor men inte fan ska vi glömma bort att vi nästan är systrar förihelvte?
Låt mig veta vad som pågår i ditt liv.. Jag vill veta. Jag vill vara där även fast jag är förjävla långt borta. Du är ju mitt allt och kommer alltid vara. Saknar dig och vill veta hur du mår.
the grass is always greener on the other side.
Efter några minuter såg jag att han i gräset hade skrivit "Hi" med ett par gräststrån och jag började genast skratta. Han tycke att vi skulle börja om pånytt och jag föreslog att vi kunde köra någon slags "speed-dating".
Frågorna fortsatte genom hela resan och de blev bara fler och fler. Båda kände ett sånt enormt behov av att lära känna den andre personen. Varje blick var ett svar i sig och varje beröring kändes som en ny fråga.
I slutet av resan kysste han mig vid tinningen och jag frågade varför han valde att kyssa mig just där, då svarade han att leverfläckarna vid min tinning utgör en fin linje, man kysser en och vill bara fortsätta följa linjen.
Han frågade om jag tyckte det var underligt att han kände något speciellt och förklarade att han själv känner sig konstig som ens bryr sig då han endast kännt mig ett par dagar.
Vi känner inte ens varandra. Jag svarade att kanske möttes vi vid fel tidpunkt och att jag kände precis som han.
Vi sa inte adjö, inte vi ses senare. Jag sa "Du är intressant" och han svarade "du med".
lets kiss and resolve.
Jag vet inte.
Aldrig har jag fått en dikt skriven till mig, eller ens skickad till mig. Det var fint men jag vet inte hur jag ska reagera. En dikt, det låter som något man skrev i 5an om våren "solän sjiner och blomorrna dåfttar gåt.." nåt sånt. Har aldrig haft en tanke på att det skulle kunna vara något romantiskt kopplat till en dikt.
Nu tänker jag genast på Romeo och Julia....
I wish you were were here.
Or I wish me there.
Either way, I crave a union
Jag vet ingenting om poesi men tydligen verkar denna man göra det. Kanske har han skrivit den själv eller så är den stulen. JAg tycker vilket som att det var väldigt fint.
Gårdagen var fin,mötte upp med Simone i Charing Cross och vandrade till Covent Garden där vi satte oss på en uteservering och delade en flaska italiensk. När det kommer till röda viner så är italienskt min favorit. Sjukt hur en flaska Chianti från Toscana på lite drygt en femhundring kan slinka ner så lätt när solen skiner ute, lite skitsnack med sin bästa vän, en bit vitlöksbröd..ah fan vad livet kan vara bra ibland va?
Är inte speciellt bra på viner men jag vet vad jag tycker om och både jag och Simone pratade om att kankse åka ner till Italien över en weekend och spendera på en vingård och bara bli bortskämd i fina viner och lära oss mer om det. Skulle vara fantastiskt!
Vi drog vidare till en tapas restaurant där vi drack en svingod sangria och delade på en massa fina små maträtter. Detta ställe är så himla mycket bättre än det jag tog med er till i Camden. Verkligen en guldgruva måste jag säga. Priserna ligger ungefär samma, kanske lite dyrare då man får betala för läget men för varje tugga kollade vi på varandra och kunde knappt förklara med ord hur gott det var. Tigerräkorna med vitlöks majonäs och svampcrouquettssen var nog favoriterna. Nä. Fan vad jag älskar mat.
Sen gick vi till en pub och tog varsin cider men båda var riktigt trötta så vi bestämde oss för att ha en tidig kväll och åka hem.
Idag har jag jobbat och jag och Luke har i 12 timmar pratat om The Maccabees, tatueringar och den nya iphonen som släpps här i England den 24juni som båda ska springa och köpa. Fan jag måste ha den. Jag ska ha den. Det är runt 2 veckor kvar så jag har tid att spara lite pengar. Jag ser det som en investering. Jag köper aldrig onödiga elektronikprylar som inte kommer till använding. Det är dags nu!! Jag måste ha en iphone.
Sen tatueringar. Börjar fundera på en andra tatuering. Har en plan!!!!!!!!!!!En stor plan!!!!!!!!! Vi får se. Lite läskigt.
Imorgon ska jag först in till staden en snabbis på dagen tror jag. Alla springer runt i dessa haremsbyxor men jag har liksom kännt att det inte varit för mig men ska åka och prova ett par och se vad jag tycker.
Vid 5snåret ska jag möta upp Simone igen och vi ska ta en fika och sen gå på bio och se Sex&The City2 och sen gå och ta ett par drinkar.
Ah. Imorn blir nog en bra dag.
Jaha, men tillbaka till dikten. Vad skriver man till en man som precis skrivit en dikt till en?
Äh jag vet inte.
Älskar den här sången, eller jag älskar alla deras låtar men...ah den här är fin.
Älskar er.
pussssssssss
dinner in Covent Garden.
God morgoon!
Har legat och dragit mig i flera timmar och känner ändå inte riktigt än att jag är redo att lämna sängen. Men det måste jag ju, eller jag vill givetvis också för jag ska snart möta upp Simone i Covent Garden för middag och lite vin. Ska bli jättetrevligt.
Hur har eran helg varit?
Gårdagen var lång och slitig, det var helt dött till att börja med men sen blev det så himla mycket att göra att man bara ville dö. Men vi fick skitbra med dricks iaf så det var ju nice.
Ne, måste hoppa in i duschen nu. Skriver mer senare ikväll! Kameran följer med så jag ska försöka ta lite kort.
PUSS
Kärlek!
Hejhopp!
Fan vilken jävla fredag. Lugnt som satan för solen låg och gasade på oss. ca 27 grader hade vi det vid 3tiden när vi satt ute och drack cider på lunchen. Det bästa med att vara "chef" ärju faktiskt att man kan ta rast lite när man vill...och det spelar ingen roll om man kommer tillbaka lite halvglad efter en cider..fem minuter försent...med en solbränna..med en till cider...
ne jag skojjar bara.
förutom när det kommer till solbrännan, fan va vi brände oss bara på en timme i solen. AHH.
Efter stännging firade vi. Vi dansade och sjöng. Helt plötsligt kom den engelska versionen av Boten Anna igång och PÅ REN AUTOMATIK skrek jag "SWIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIDEEEEEN"... Alla tystnade men jag fortsatt sjunga..på svenska såklart. Vi dansade till halvtvå tiden då vi gick till Emmas pub, där vi drack en massa, dansade lite till bandet som spelade och bara var glada.
Råkade kyssa en brasilanera...jag känner honom så det är inge fel egentligen men har ser ut som Jesus.
Har precis ätit en sparrissoppa. och ska snart sova. Ska möta Simone för lite frukost imorn kl 10.30. Ska bli himla mys. Älskar frukostar. Sitta med en svart kaffe, lite scrambled eggs on toast..kolla ut över människor som går förbi och sen gå och jobba. Perfekta bakis frukosten.
Ska göra en till soppa tror jag.
Älskar er!!!!!!
HAT.
Måste varna er för att det kommer bli ett förjävla långt känslomässigt inlägg fyllt med hemska svordomar och förbannelser. Så om du inte vill läsa och veta varför jag skulle kunna mörda så kom tillbaka imorgon istället, jag måste verkligen bara få ur mig det här. Annars spricker jag.
Gårdagen var förjävla bra, oh va kul vi hade. Jag och Simone pratade framtidsplaner och det var Leonies sista dag så det firades ju självklart med en massa öl och shots.
Vi hade skitkul faktiskt. Vi är ett sån jävla härlig grupp vänner. Fattar inte att jag har haft turen att bli omringad av så fina människor.
Staplade hem vid 6tiden imorse och fåglarna kvittrade. Kände mig sådär lycklig som man kan göra en torsdag i morgonsolen.
Men idag har hela dagen bara varit hemsk hemsk hemsk. UHs, tänker inte gå in på varför för det är verkligen ingenting viktigt. bara en jävligt tråkig dag.
Kom hem nu, lagade en pulver soppa, sparris. Det var mer pulver än sparris i denna soppa kan jag ju meddela, så sitter här med min förbannat äckliga soppa, försöker få fjutt på ciggen som bara storvägrar..facebookar lite och blir genast nyfiken på de 2 nya meddelandena i in inbox. Tankarna går av nån kvinnlig och hormonell andledning till mannen med mustasch från Manchester. Men så kul ska jag ju inte få ha det. NEEDÅ.
Jag bad aldrig om att födas på denna jord. Jag har inte valt mina föräldrar, nationalitet eller namn. Jag har aldrig krävt speciellt mycket av folk, jag har alltid varit förjävla självständig om jag får säga det själv, men ändå varit de flesta till lags när det har behövts. Jag är ingen jävla ängel men jag är ambitiös till tusen och jobbar hårt för det jag vill ha. Och jag får det nästan 9 av 10 ggr.
Denna person gjorde ett val, han ville inte ha mig, han ändrade sig och fick en andra chans. Självklart, vem får inte en andra chans av mig?
Men nu passar det tydligen inte för den här personen, jag skiter tydligen i honom och det han har gjort för mig..det ända som beskrevs som gjort var "gett dig pengar". Men han påstår även att han aldrig krävt att få någonting tillbaka och att jag lika gärna kan be honom dra åt helvete.
Läste igenom mailet igen och skrattade lite. Herregud är det verkligen en vuxen människa som suttit och skrivit det här på mail till mig, över facebook.
Läste igenom det igen insåg att det faktistk var min pappa, säkert runt 50 någonting som suttit och skrivit det här till mig...på facebook.
Ah, det är där felet ligger hurru. Han fattar fortfarande inte att 20 år gått förlorade och inte ens dagens tekonologi eller hemsidor som facebook kan läka dessa sår.
Är denna man helt tom både när det kommer till hjärna och hjärta? Sitta och manipulera sin "dotter" över mail ett par år, låtsas att allt är frid och fröjd, slänga pengar runt omkring sig och säga att man inte vill ha något tillbaka MEN sen helt plötsligt bomba min inbox för att jag har varit på semester och "otillgänglig" i två veckor.
Med otillgänglig så betyder det ju givetvis, som han inte verkar ha förstått att JAG VÄLJER min egen tillgänglighet! NU ÄR DET MIN TUR ATT VÄLJA DIN JÄVLA IDIOT. MITT LIV MITT VAL.
annars...aah då kan du fan dra åt helvete.
Han har grävt sin egen grav. Hej då. Tack för breväxlingen.Så jävla intressant...
Och nu sitter jag här och skakar lite. Ciggen har brunnit upp utan att blivit rökt och har bildat en liten hög med aska här bredvid mig.
Soppan har kallnat och jag känner mig helt...jätteförvirrad. Jag vet inte vart jag ska ta vägen. Nåt inom mig skriker. Högt.
Något gör ont.
Jag tror det är hjärtat igen.
Ensamheter kryper som myror över hela kroppen och får varenda litet hårstrå att stå rakt upp.
fan va ont det gör.
Känner mig helt plötsligt misslyckad.
Vad har jag gjort för fel?
Det värsta i hela mailet var nog avslutningen på det hela "Ta det lugnt med alkoholen på midsommar"
Jamenjahaja. Helt plötsligt så tar du papparollen på allvar och vill att jag ska ta det lugnt..Vet säkert inte ens hur gammal jag är. Lite sent att börja predika om alkoholens påverkan till en 21åring som jobbar som bartender.
Skit bra jobbat hörru. Du borde nog fokusera på den av dina ungar som du faktistk kan påverka. Och hålla dig till det.
Så. Nu har jag fått ur mig det här och jag vill ALDRIG ha något mer med honom att göra igen.
Jag vill inte prata om detta igen
Jag vill inte prata om honom igen
Jag vill inte höra hans namn igen
Om det finns kort på honom så ska dem brännas, OK?. Jag vill att han ska försvinna helt och hållet från mitt liv.
Jag tänker inte accpetera att bli behandlad såhär av en människa som säger sig vara av samma kött och blod.
I min familj är man en familj och man håller fan ihop.
Han är död för mig.
kommentera inte om det här, jag vill inte ha sympati. skriv om hur er dag har varit istället...eller vad ni ska göra i helgen...
Ja men fan va gött med kall sparrisoppa. ..
nu ska jag kolla på film, coco before chanel. förhoppningsvis får jag inte veta hur den slutar för jag vill sova men måste få tankarna på annat först.
älskar er allihopa så hemsk mycket.´
det var superfint att få kramas med er igen! Ni är det finaste jag har, min familj!
Vi kan klara av det här avståndet. det vet jag. saknar er varenda sekund. det gör jag. tro aldrig något annat.
jag får jobba hårdare helt enkelt. Besöka er oftare.
Skriva mer. Oftare. Mer bilder.
Godnatt.