stressad kvinna.
Hej fina ni!
Känns som att jag inte har använt datorn på jättelänge och det är mycket möjligt...har varit så otroligt mycket att göra på jobbet. Jag vet att jag ibland tom har betett mig som en litet barn, som är gnällig och trött, inte vill och tycker allt är orättvist och jag ber om ursäkt för min frånvaro, men jag är helt utmattad.
Jag har aldrig varit så här trött.
Sitter här i soffan och nickar till lite då och då, även fast jag nu är inne på den tredje koppen med kaffe.
Karln försökte putta ur mig ur sängen i morse och när det inte fungerade så drog han ur mig istället. UHU.
Och idag har jag förmiddagen ledig vilket betyder att jag MÅSTE in till Oxford Street och köpa julklappar!
Jag hittade ingenitng förra veckan, men fan va folk puttas och håller på. Först fick jag stå i kö för att komma ut ur tunnelbanan, sen fick jag köa IN på HM, när jag skulle ta upp en klänning så puttade en tjej till mig och ryckte åt sig SAMMA klänning som jag redan tagit tag i. Kärring.
Men nu MÅSTE jag.
Jag ska till Hamleys, har aldrig varit där men ser fan inte fram emot det heller. Jag ska köpa en stor radiostyrd helicopter till mannen och ett pussel till mig själv.
Eftersom vi ska låsa in oss i lägenheten över jul så måste vi ha några tidsfördrivand saker, och jag vill jättegärnah ha en stor tavla i mitt rum men kan icke hitta nåt,så ska försöka hitta ett pussel med någorlunda kul mönster sås ska vi försöka få ihop det.
Har även köpt en TV på secondhand så att jag ÄNTLIGEN kan spela mitt xbox igen.Ohj älskar xbox så mycket!
Köpte ett Monopol också, vet ni hur svårt det var att hitta ett Klassiskt Monopol eller? Finns typ3-4 olika typer nu, en i 3D, en UTAN PENGAR men med KREDITKORT eller nåt...och sen några andra...men alltså va fan..Hur fan ska man kunna fuska om man inte har dem där pappers pengarna som man gömmer lite här och där?
Eller är det bara jag kanske?
Äh, jag fuskar ALLTID i spel...så nu vet alla det. haha. Inget att skämmas över.
Sen fick jag en förtidig julklapp av Mariusz också, en parfym..är inte helt hundra på omjag tycker om den eller inte...den känns så vuxen..ellejagvet inte. Känns som att så fort jag sprutar på lite så får jag ett stort och tungt ansvar runt omkring mig..eller ja vet inte, svårt att förklara.Men sen samitdigt är den väldigt blommig och ung och..ja vet inte.
Måste vara sjukt svårt attt köpa presenter till tjejer, vi kan liksom aldrig bestämma oss vad vi gillar. Eller iaf inte jag.
Ajuste, vi har en läcka i badrumstaket som bara blir värre och värre, det droppar sjukt mycket och det börjar tom. se läskigt ut. Lägenheten under oss, deras badrumstak (=vårt golv) har ramlat in, så deras tak är ett par träskivor, som vi kan se är UNDER golvkaklet. Och vårt tak, man kan se att samma sak kommer hända, att taket kommer ramla ner och sen kommer vi se våra grannars badrumsgolv...Asså jag orkar seriöst inte med fler problem.
Detta är andlednign till varför jag en dag kommer flytta härifrån och tillbaka till Stockholm. För att allting i detta land är antingen JÄTTEJÄTTE SVÅRT eller JÄTTEJÄTTELÄTT MEN JÄTTEJÄTTESKIT.
Lätt som en plätt var det att få den här lägenheten, men sedan dag 1 har vi haft problem. inge varmvatten i början, ingen värme, Kackerlackor, råttor, läckor, skumma grannar, ingen belysning i trapphuset, inget lås på dörren in till trapphuset osv osv.^
Denna 2½:a betalar vi £800 (9000kr??) för...och med alla dessa problem. Att jobba 13h/dag, 6dagari veckan, att ha ansvar på jobbet, mycket att göra, personal som är dum i huvudet, frustrationer, julstress, pojkvänsstress, familjestress,..jaa i denna tid är väl att rätt stressade och jag varken tid eller energi att ringa "råtttanten" som vi kallar henne igen, jag har inte lust att IGEN evakuera köket i timmar för att jag måste spreja kackerlacksprej överallt, har verkligen inte lust att vårt tak ska falla igenom, har inte tid att vänta på att byggnissar ska springa omkring här och fixa med läckan.
Kolla liksom hur taket ser ut, det blir värre och värre för varje dag.
Inte konstigt att jag har magsår. Förihelvete.
London är underbart, utelivet, kulturen, maten och allt det internationella och nationella.
Men fan så svårt det ska vara.
Ens ända sociala liv blir efter tag endast de du jobbar med, för alla andra jobbar ju också ständigt och har inte heller tid att ses. Aldrig att man skulle kunna bjuda över sina kompisar på middag, det skulle aldrig fungera..för det är alltid någon,(läs ALLA) som måste jobba för att kunna överleva.
Nu är jag inte så haj på hur ekonomin ser ut i Sverige men det kan ju knappast ha blivit mycket dyrare de senaste åren?
Jag får ut ca 13000kr/mån här, jobbar 55-70h/vecka...betalar ca 5000kri hyra, för ett rum i en tvåa i södra London.
Jag är ganska säker på att det skulle vara annorlunda i Sthlm.
Och det är därför jag nu bestämt mig för att flytta tillbaka till Stockholm igen.
Andlednignen är att jag inte orkar kämpa längre. För i det långa loppet så är det inte värt det. Jag bor hellre rent och fint i ett tryggt område än att vara supercool och hänga runt i London, olycklig, osäker och utan pengar.
Tid är icke bestämt ännu och jag vill diskutera saken med mor och far först innan jag svarar på fler frågor.
Sen att jag saknar min familj något enormt gör ju det ännu enklare att ta beslutet att flytta hem,jag saknar mamma och pappa, mormor och morfar, mina fina kusiner som växt upp alldeles för snabbt, morbröder och mostrar, eva och hampe. Jag saknar mina gamla vänner, jag saknar mina katter, jag saknar svensk mjölk.
Nu gråter jag också men det kännns bra. Jag bara saknar er alla så otroligt mycket och eftersom jag har bestämt mig så vill jag bara packa min väska och flytta hem. Men denna gång ska det inte vara på impuls, jag ska planera detta noga så att ingenting går fel. Jag måste hitta någonstans att bo, jobba?plugga?...mm.
Mannen, va fan ska man göra med honom då? Han får helt enkelt lära sig svenska, tur att han är bra på språk..han kan ju redan säga
"hålll käften, du pratar för mycket" skittrevligt verkligen.
Nåja.I förrgårr hade vi planerat att göra våra pepparkakshus som jag hade köpt från IKEA, men när vi öppnade kartongen så såg vi att den ena hade krossats i hundra små bitar och en var helt ok. Så Mariusz fick den hela versionen och jag tog mig an småbitarna.
Jag är faktiskt jävligt stolt över mitt perpparkakshus, vi hade ingen vit glasyr heller så rött och grönt fick det bli. haha. Här är Mariusz hus.
Och här är mitt, där bor Spindelmannen och Snömannen.hhaha. Gud va kul vi hade när vi gjorde dessa.verkligen nnågot annorlunda!
NU måste jag gå.
Förlåt för allt detta skitsnack, kände bara att jag var tvungen att få ut allt.
Älskar er mest.
pussss
Hej på dej! Tycker era pepparkakshus är supr fina. Förstår dej precis,folk knffas verkligen i jul tider.Vi längtar tills ni kommer på middag. Puss Mama& Papa
Hej!!!
Jag håller med, era pepparkakshus är jättefina.
Hoppas ni får en super fin jul.
Som du skriver så är inte livet lätt varken i London eller i Stockholm men det känns bättre när man har sina nära och kära i närheten. Jag har ju hela släkten på andra sidan jordklotet och det var inte mitt val att lämna alla men du kan ju välja.
Stor julig kram från oss alla.