Jennifer

Hej mina fina!
Klockan är runt tre på morgonen men jag kan inte sova alls. Har haft en alldeles för bra dag för att vilja avsluta den ännu.
Hela denna vecka har varit helt okej, den blev bättre mot slutet, fredag, lördag och söndag var riktigt bra dagar och det känns som att jag börjar komma tillbaka lite, tillbaka till ljuset och glädjen. Nu låter jag hemskt deprimerad här men så är inte fallet. Allt har bara kännts värdelöst de senaste dagarna. Haft lite...ja dödsångest de senaste dagarna.
Jag har ifrågasatt allt som har med mitt liv att göra och inte hittat svar på något. Allt känns värdelöst och meningslöst. Varför ska jag ens försöka när allt jag kämpat för i mitt liv kommer ha ingen betydelse alls om ett par år.

Vad gör jag här? Varför lämnade jag Stockholm? Min familj, Mina vänner, Mitt liv. Mitt påhittade liv. Ett liv som inte var mitt. Ett liv jag hatade. En stad i ett land där jag mådde dåligt.
Mår jag bra här?
Har jag ett liv här eller är allt bara en påhittad dröm? Var är mina vänner och vad har hänt med min familj? Vem är jag och vad vill jag? Var är jag? Vad ska jag göra?

Jag har insett att det finns ingen som kan svara på dessa frågor, ingen annan utom jag själv. Men vill jag verkligen ha svar?

Efter idag mår jag iaf mycket bättre. Mötte Kristina i Angel, en litet samhälle mitt i London, där solen alltid skiner och fåglarna alltid kvittrar. Vi hittade en liten spansk restaurant i en gränd och åt tapas och drack iskalla Coronas.
Sen gick vi vidare till en uteservering bredvid en liten mysig park som var full av folk som älskade solen lika mycket som vi gjorde. Vi beställde in ett par cocktails, fick en passionsfrukts Dauquiri som mest smakade mango och det tyckte jag inte om. Kristina tvingade ner en Martini och såg himlans glamorös när hon åt upp olivspettet som så fint och himla elegant simmade runt i hennes glas.
Delade på en ostbricka som bestod av mer kex än ost och en chokladcheesecake som innehöll alldeles för mycket choklad.
Men inga av dessa besvikelser gjorde oss någonting, för jag hade jättetrevligt. Sitta ute i solsken och varm sol med en drink i handen kan inte misslyckas överhuvudtaget.
En fågel hade kunnat bajsa mig på axeln, jag hade inte brytt mig speciellt mycket.

Vid femtiden åkte Kristina tillbaka upp norrut hem till Dave. Hon pratade om någon stek. Jag vet inte. Jättefint att träffa henne igen. Känns bra att vi har lyckats "hålla relationen vid liv" även fast vi bor långt ifrån varandra.

Mötte upp med Simone och Luke och vi åkte in till Covent Garden för ett par drinkar och lite middag.
Skittrevligt som alltid. Verkligen två av mina närmsta vänner här. Vi kan prata om allt. Och dem är inte ett sånt par som sitter ihop. Dem är två olika individer, med två olika liv och intressen som älskar varandra men det låter dem inte vara ivägen för allt annat här på jorden. Två väldigt jordnära personer.
Tog sista tåget hem och nu har jag suttit här och tänkt.

Som ni kommer se här nedanför snart så är det en massa fotografier. Jag tagit upp fotograferingen igen. Kände att jag måste fokusera på något.
Har också köpt en anteckningsbok där jag skriver ner det mesta som pågår i mitt huvud. Det är rätt skönt men väldigt svårt att öppna sig för en bok, en vit tom sida. Det är en helt annan sak att skriva på datorn.

Jag måste ha förändring i mitt liv. Fota och skriva. Kreativitet. Jag vet inte vad mer jag skulle kunna ändra på.
Vänner. 


Det är jävligt mycket random bilder, börjar från när mor och far hälsade på från andra sidan pölen.
Det regnade aldrig men det var himla kallt.



Innan ölintag, inga glada miner här inte..

Nu mår vi toppen!

Där tiden börjar. Meridianen.http://sv.wikipedia.org/wiki/Meridian

Gammal tant.

Ett mörkt London från båten.



En ganska normal lunch för Katz och Wheatsheaf teamet. Davie fick vara med på ett hörn han med.

Så jävla somrigt!

Borough Market. Mitt hem! Föralltid.

Rose!

Vi firade Wheatsheafs 1-årsdag. Självklart med ett gäng olika sorters drycker.

Skumpan åkte fram ganska tidigt. Jag hatar champagne. Det går inte.
Alla är i sin egna lilla värld.

Tom. Danny(min chef) dansade loss.

Naw va gulligt.

Danny berättar en av sina historier från förr när han var musiker.

Sammy dansade genom dimman.

Idag mötte jag denna fina dam.

Som att dricka guld.

Fina Angel. Här vill jag bo när jag blir "stor"

Första rundan cocktails.

För god. För mycket.

För lite ost.

Sen av någon konstig andledning funkar det inte att ladda upp de resterande bilderna från dagen och kvällen. Vilket är lite synd för ALLA favoriter är där.

Ni måste vänja er vid att det kommer komma upp rätt mycket foton här nu förtiden (hoppas jag)
För jag ska verkligen komma igång med det här nu och sen kanske till hösten försöka mig på att göra en portfolio. Jag pratade lite med en av stammisarna (som har tagit alla bilderna på väggarna i Wheatsheaf) och han sa att om jag behöver hjälp med något så ska jag hojta till. Men ni vet hur jag är när det kommer till att be om hjälp.
Omöjlig.
Men vi får se. Ala säger åt mig att fråga han om hjälp. Men iaf.

Hittade Kleerup på hårdisken idag. Fan vad jag gillar Kleerup. Riktigt skönt vår-sound liksom.

Sitta ute i en trädgård, barfota med fötterna i gräset. De kittlande stråna mellan tårna. En kall öl som svalkar i solen. Vänner, skratt, något att äta. Musik. Glädje. Sommar.

Fan vad jag litar på denna sommar alltså.

Vi har pratat mer om Berlin. Vi funderar på en lördag-tisdag resa.
Jag ser fram emot det.

Nu ska jag fläta mitt hår, för jag har bestämt mig att det blir säkert jättebra och jättefint. tar ett kort imorn och visar er.
Sen försöka sova antar jag.
Måste jobba imorgon.
Med Leonie. Mycket har ändrats med denne tjej, hon var jätte hardworking ett par veckor sen men nu har hon bara kört ner i diket och verkar inte riktigt komma upp igen.
Hon gör massa fel, pratar inte och när hon väl gör det så klagar hon bara.
Hon har sagt att hon inte vill vara kvar i London längre och att hon ska åka tillbaka till Tyskland, för mig har hon redan åkt.
Jag känner mig förnedrad men försöker att inte ta det personligt. Men klart jag gör det när jag lägger ner större delen av mitt liv i detta företag och hon pissar på det.

Imorn jobbar jag och denna tyska tjej 12 timmar tillsammans. Jag ser ICKE fram emot det alls kan jag säga.
Kanske kan skicka hem henne och göra allt jobb själv istället.
Har ingen lust med detta. INTE på en måndag. Alla vet att jag hatar måndagar.

Förra måndagen var iofs bra. Jag gick på den där boksigneringen. Malcom signade min bok med "For my Dearest Jen, Laugh your pants off, your true friend Malcom Bennett"
Tyckte det var lite gulligt. Iaf, hela signeringen var svinbra. Skön stämning, sköna människor även fast jag inte riktigt fick träffa något nytt intressant folk då jag redan kände de flesta så var det fint att se dem i en annan pub än den jag brukade jobba i.
Malcom är fantastisk. Han är en sådan person som bara inte bryr sig ett skit om någon eller något. Han kör sin grej helt enkelt och jag tror att han har gjort det ett bra tag. Han har suttit inne och har säkert ett par fula kort i jackärmen fortfarande men det är nåt väldigt empatiskt med honom ändå.
Han bryr sig om folk på sitt sett och är väldigt beskyddande. Wheatsheaf behöver liksom ingen säkerhetsvakt tex för om någon börjar bråka så kommer Malcom och...får personen att försvinna.

Han är väldigt rå och grov, både i tal och skrift. Men det gör allt ännu bättre.

Efter signeringen så läste han ur sin bok vilket var helt fantastiskt. Sen gick vi till Roxy och drack cocktails och snackade skit hela natten.

Och nu ska jag försöka sova.

Puss