how can i love u?
hej alla fina!
har inte skrivit pa ett par dagar, har varit mycket att sta i, jobbintervjuer, provjobba, jobba, mer jobb o fest och sant annat man maste gora.
men som ni flesta kanske redan vet sa fick jag ju ett jobb, pa en resturang mitt pa stranden och i borjan sag den helt underbar ut, mycket personal och man far va ute i solen och ha sig medans man jobbar.
MEN, det var de varsta 8timmarna i hela mitt liv, vi var minst 30 servitriser som sprang omkring och eftersom de fleta var nya sa visste ingen vad dem holl pa med och sa fort man fragade nan sa sa dem "fraga inte mig det ar min forsta dag"
Jag kunde inte ens ga pa toa for att det var sa mycket att gora. jag alskar nar det ar sa men detta var verkligen for mycket. Chefen fragade om mitt namn sakert 5-6 ggr och efter det kallade hon mig bara "darling" istallet. Ah OCH, det ar ett svartjobb och jag far $12/timmen vilket ar det minsta du kan fa. Jag tog mitt jobbvisum bara for att kunna jobba lagligt och fa en sjysst lon, inte jobba olagligt for skitpengar.
Men, samma dag fick jag ett samtal fran min kompis chef pa en vegetarisk restarang precis bredvid "min", jag gick dit, provjobbade ett par timmar och JAG ALSKAR DET. Alla ar sa himla gulliga och visst jag hade lite svart i borjan men hon sa att det satter sig efter ett skift till. sa jag jobbar fredag, lordag och sondag och vi ska skriva papper pa en gang. :) WOOO!
Sa det kanns verkligen jattebra alltihopa. Och sa har vi varit ute en himla massa, varje dag tror jag att det har varit men man ar ung en gang och som jag har skrivit forut sa vill jag inte se tillbaka pa mitt liv och tanka "jag borde ha gjort sa istallet"
Och sa har jag aldrig tankt och ska aldrig gora det heller. Jag njuter, MEN jag har inte "the time of my life"...men jag har det riktigt bra. Underbara vanner, ett bra jobb dar jag tjanar $18/timme och vadret blir bara battre och battre.
30 grader och stralande sol sa dem att de skulle bli pa sondag. Mohahahaha. Nu blir ni lite avis vaa?
jag har fortfarande inte en aning om vad jag ska gora med hembiljett. Jag vill ju hem (london) men jag vill anda ge det har en akta chans. jag har tom, OCH LYSSNA NOGA...jag har tom tankt pa att jobba en manad pa en fruktplockar farm..DE NII. det trodde ni nog inte om lilla mig. men vi far se.
Plocka bananer eller nat.
jaa, det ar sa det ligger till. :)
Alskar er en massa.
Puss
CP@$|%!!&?!!)*
HEEEEEEJ
Fan va arg jag blir. Ne borjar me de goda nyheterna, eller...Ja, jag har listat ut hur man ringer utlandsamtal fran moiblen, de var bara jag som lekte dum svensk blondin igen..
Sa jag forsokte ringa er igar, bade mamma och mormor o morfar men inget svar fick jag. Sa Kristina blev den lycklige att fa prata med lilla mig.
En fin konversation hade vi.
Jag berattde om man som kladde av sig naken i baren, att jag inte gor nagonting vettigt alls om dagarna (semester), att hon vill att jag ska komma hem men vill inte saga det till mig och att hon ar lika lat som vanligt ;) haha
OCH nu till de daliga nyheterna, jag vaknade av solsken i ogonen och blev pa jattebra humor och bestamde att "Nu gar jag och soker jobb och far ICKE komma hem innan jag har fatt nagot"...sa vandrar ner till det anda internetcafet i St.Kilda for att skriva ut en miljard CVn...och GIVETVIS sa funkar ju inte maskinjaveln...
Vad ar oddsen?
igar blev en tjej som bor i mitt rum pakord av en sparvagn, det var lite lustigt men hon skadade sig inte sa varst. Jag ar radd for dem dar sparvagnarna...man ar ju inte van vid tag som kor runt helt fritt pa gatan sadar. Uhh.
Sen gick vi och drack lite ol i baren dar killarna satt och spelade poker..och en av dem, Rory, kunde inte lamna bordet for han hade en jattebra hand, och han var jattekissnodig..sa han tog en av de tomma olkannorna och kissade under bordet.
Tur att vi inte blandade ihop olkannorna i slutandan. Det hade varit lite surt att betala 50 spann for en kanna med piss.
Och bara for att dagens teknologi ar dum i huvet tanker jag nu strejka med att ga ut i det forhimla fina soliga vadret och dricka ol. Ja.
Ni vet att jag alskar er.
har ar lite bilder jag har googlat, ska lagga upp bilder sa fort jag listar ut hur man gor fran internetcafet. Men sa har ser det ut dar jag ar nu iaf.
PUSS
WIERDo
mitt australienska nr ar 0061451078133...sa de kan ni ju ringa nar ni har lust.
jaa, idag turistade vi. akte upp till norra melbourne till en liten forort som heter Brunswick...blev tipsad av en snygg man fran london som bor har pa hostlet att det ar typ som en del i London som heter Brick Lane. Och jag alskar brick lane...
....lite smutsigt, lite trasigt, massa second hand affarer, skumma typer och bara allmant skon stamning.
jag gillade det stort men de andra sag lite radda ut.
Jaa, de va nog de. hah.
Okej, sa jag bokar fan biljetten hem assa da. ska jag??? nar ska jag aka? ska jag aka tidigt dec kanske?? hmm fan jag vet inte vad jag ska gora ar sa jaklans forvirrad.
UHH.
BEACH!!!!
Svar pa era fragor:
JA, jag ska ta mig runt men jag vill ju stanna har i Melbourne och har forsokt att fa jobb, sa da har det blivit att man bara har gatt runt och inte gjort sa mycket.
Jag ska ga och soka ett jobb pa en kompis resturang senare idag och se, det ar sista chansen annars aker jag till Sydney pa Sondag.
Sen har jag kollat upp lite annat ocksa, upp for guldkusten och sen OM jag har pengar sa vill jag nog aka till Thailand, mest for att det ar skitbilligt och jag kan ligga pa stranden och bara ha det mys. Men vi far se.
Jag har fortfarande enorm hemlangtan, eller Londonlangtan mest. Jag saknar verkligen allt och jag kanner mig inte riktigt sugen pa att resa langre. Jag ar trott pa att komma till ett stalle, traffa folk men gillar for att sen lamna dem och aldrig mer se dem igen.
jag menar, jag ar ingen socialt obegavad person, jag har jattelatt att traffa o prata med folk och det gor det ju sa javla svart hela tiden. Plus att jag saknar min lilla familj, min galna pub och alla mina riktigt nara vanner i London som jag vet alltid finns dar. Som aldrig lamnar mig.
Men jag vet inte, jag kanner typ att jag maste ge det har en chans iaf, jag forsoker verkligen sa hart ska ni veta..
Igar gick vi ner till hostelbaren igen, sen gick vi ner till nattklubben under hostlet dar det var kareokekvall, vi fick en kille sjunga Jason Mraz - Im yours och hela klubben borjade sjunga med. Askul verkligen. Sen gick vi till en klubb nerfor gatan som heter Tounge&Groove men alla var ratt trotta redan vid 2tiden sa vi gick hem igen.
Idag har vi varit pa stranden, sa javla skont men lite for blasigt efter ett tag...fick nog ingen solbranna dock. det ar ju lite trakigt.
Fragan ar, ar det bast att boka en biljett hem redan nu,,sa att jag vet att jag har en biljett hem innan alla pengarna tar slut eller ska jag bara ta det som det kommer?
Annars ar allt bra, forutom dem gangerna man rakar tanka lite for mycket pa vad man har lamnat dar hemma.
Uhs, jag har sand i brallan..overallt ar det sand. haha
Hoppas verkligen att vadret blir battre snart. annars blir jag fan arg. det har ar australien, var ar varmen?
Har ocksa tankt aka pa en endags tur runt nagot som heter Great ocean road. Ska forsoka boka det innan sondag om jag inte far jobb. Da far man klappa koalor och se kangurur och massa turist saker langs kusten. tycker det later spannande.
Ikvall ar det pubquiz, vinnaren far 50dollar att spendera i baren. Far se hur det gar, som vara kara vanner pa hostlet sa "svenskar ar ju inte direkt kanda for sin intelligens"
haha
Annars vettja inte vad som pagar, haha har rest i 2 veckor nu och jag har sett malaysia och Melbournes nattliv och strand. vet inte om det ar bra jobbat eller ej.
Jag kanner att jag inte ritkigt bryr mig.
Som manga har sagt till mig att jag kan ju alltid komma tillbaka hit, men aldrig for att jobba. man far ju bara ett jobbvisum till Aus i sitt liv.
naja.
Jag kan foresten inte ringa utlandsamtal fran min telfon. riktigt daligt for jag har 150dollar pa den av nan andledning...javligt mycket pengar.
Nu ska jag kanske ga o ata middag, fortfarande inte fatt min ordentliga matlust tillbaka..
alskar er forbaskat mycket.
puss
rastlos.arbetslos.vardelos
Hej hej
Oh vad jag ar trott, trott for att:
vi var ute igar och hade forjavla rojarkvall
staderskorna vackte oss kl 10
jag har blamarken pa hela benen
jag ar sa forbannat rastlos...
....arbetslos
funderar pa om jag ska stanna har i en vecka till och gora absolut ingenting...eller om jag ska aka till Sydney och gora ingenting dar istallet.
jag har sokt jobb for fullt idag.inget svar.jag borjar tycka synd om mig sjalv igen.
ikvall ska INGEN ga ut..haha, tycker de e sa roligt. Att man ibland bara tappar kontrollen och gar los pa allt vad alkohol heter. haha. alla ser ut som skit idag.
Men vi hade jattekul. vi gick till nan klubb som hette Qbar, och man fick sana dar sjalvlysande stavar att vifta med och imorse nar jag vaknade sa hade jag dem dar forbaskade lysande sakerna i ansiktet...
Nu borde jag ga till affaren och handla nat att ata och dricka, jattesugen pa apeslinjuice.
jag borde ocksa duscha och frasha till mig. jag ser vardelos ut idag.
Sen blire nog TVrummet med nagra hyrfilmer....
Det ar faktiskt solsken idag..typiskt att man inte kan njuta av det riktigt pa samma satt som om man hade varit nykter igar.
Men men, kul har jag iaf fortfarande. Aven fast jag inte har sa mycket att gora om dagarna. Borjar bli valdans rastlos.
Men men.
Alskar er.
Pusss
livet ar for kort for sorg.
Nu har ju manga fragat om chefens kompis och jag var nog dum som faktiskt tackade nej till det erbjudandet.
Ni kanner mig, JAG KLARAR MIG SJALV...kanske inte alltid sa jattebra i alla sitser men jag vill inte ha allt serverat for mig. Jag klarar inte av det. Det ar inte sa att jag inte vill ha hjalp, jag skriker efter hjalp men inte pa det sattet.
Jag ar oerhort tacksam for att bade min chef och hans van ville hjalpa mig, men efter ett tag sa kande jag att ska jag gora det har sa ska jag fanimej gora det sjalv.
daniel lamnade mig, jag har ingen har i Aus men jag ska fan klara det iaf. Det har jag ju alltid gjort.
Men fan vilken hemlangtan jag har.
:( bade london o stockhom
Men nu ska jag bege mig ut pa stan o vara positiv. sen ska ja o linnea kaka lunch, senare ikvall ar det pokerkvall i hostelbaren sa vi ska val hanga lite dara och sen formodligen om jag kanner oss ratt sa blire nog att ga ut ocksa. man maste ju fa ha lite kul ocksa. Blir galen av att sitta inne pa hostlet hela dagarna, for det regnar ju varje javla dag har.
Tack for alla fina komplimanger om haret. det kanns sa javla mycket battre. OH!
Allting loser sig tillslut.
Alskar er
puss
GE MIG ETT JOBB.
Hej!
Åh, jag har sökt jobb hela dagen, eller jag har inte ens sökt för det finns inga jobb. För jag vill inte jobba på ett Callcenter igen och sälja saker över telefon, mitt psyke klarar inte av det.
Så, jag har börjat kolla upp bussar till Sydney, för jag har ju liksom inte råd att bara vara på en plats. Det suger. Har gått runt med magont hela dagen för jag vet att när pengarna tar slut då är dem slut och då finns det INGEN här som kan hjälpa mig. Tror fan inte ens Daniel skulle hjälpa mig..
Så stressad verkligen.
Men jaa, imorn ska jag gå runt med CVn runt stan och hoppas på det bästa. Annars så tar jag nog bussen upp till Sydney sen vidare upp för guldkusten och sen om jag har råd åker jag tillbaka till London. Ähh ja vet inte. Hatar bara att känna att jag inte kan åka hem om jag vill.
men men, ska inte klaga, jag är på andra sidan världen och jag antar att det är väl bara jag som är alldeles för orolig.
eller jag vet inte.
Vad tycker ni om mitt nya hår?
Erkänn att jag passar så himla mycket bättre i mörkt hår? Säg det bara..haha
Jaa.. nu sitter vi i tvrummet och kollar på tv, sen ska vi kolla på film. Alla på hostlet är i samma sits...Inget jobb - Ingen fest.
Men vi får se hur de går.
Älskar er.
Puss
no more "blondes have more fun"
Hej!
Imorse när jag vaknade hade jag MEGASUPER hemlängtan och jag bestämde genast att jag bara ska spendera dagen i sängen och inte göra ett piss. Men sen tog jag tag i mig själv och gick upp och åt frukost med de andra och allt kändes genast mycket bättre.
Sen åkte jag och Linnea in till City och shoppade lite, eller jag shoppade. Jag var tvungen att köpa EN TILL NY telefon för att mitt Aus-sim kort inte ville fungera i min engelska telefon.
Och så fick jag ett jätteryck och köpte hårfärg, så nu ska jag bli brunett igen.Klarar liksom inte av att vara blondin, först o främst för att jag inte orkar hålla på att underhålla det och för att jag fortfarande har orange toner i håret OCH för att jag har märkt att man blir bemött på ett HELT annat sätt som blondin när man är ute och reser. HELT annat sätt. Man blir liksom inte respekterad som en mänsklig varelse lika mycket som jag vet att man kan bli om man är åt det mörkare hållet. Och jag tycker det är rätt viktigt speciellt om jag ska resa på egen hand.
Så imorn! YEYE, tillbaka till brunt.Ska bli så förjäkla skönt att "bli normal" igen.h aha
Sen började det ju givetvis spöregna så då tog vi spårvagnen hem till hostlet istället och laga middag, pasta med aubergine,sparris i tomatsås med färsk spinat. Väldans gott och de var länge sen jag åt en riktig HEMLAGAD måltid.
Sen har jag bara facebookat hela kvällen, jag ska försöka nån dag att ordna så vi kan prata på skype men efter att sverige ställer bak klockan och vi ställer fram den kommer det bli 11 timmars tidsskillnad så vi får verkligen försöka göra något åt detta. Men Linnea berättade för mig att hennes föräldrar har köpt ett kort som man får billigare samtal från, man kan köpa de i flesta kiosker(7eleven,osv), så ringer man från hemtelefonen till ett nr man får, knappar in en kod och sen nr man vill ringa och så ringer man billigare (har jag för mig) och då betalar jag ingenting för det heller. Och när jag kommer på fötter igen ska jag köpa ett annat simkort så jag kan ringa billigare till er igen.
Ja, men lite hemlängtan har jag iaf..även fast jag har det himla bra här så är allt fortfarande väldigt nytt.
Fixade bankkonto idag, kommer få ett rosa Visa kort. hihi..haha moahah. allt ska va rosa såklart.
Sen imorn ska jag BARA endast söka jobb hela dagen, direkt efter frukosten. Sen ska jag försöka få Daniel att vila träffa mig. Jag vet inte men jag känner att jag verkligen vill ha en ordentlig förklaring på saker och ting och..om jag nu har åkt så här långt så kan vi väl iaf ta en kaffe så jag kan få ett svar mellan fyra ögon. Men det tycker nog inte han. Nåja.
Nu ska jag nog sova, vet inte riktigt än. Får se. Kanske stannar uppe(klockan är halv 1 natt) och kollar lite saker.
Om jag inte får ett jobb inom den närmsta veckan har jag bestämt mig för att åka vidare. Ta bussen upp till Sydney och pröva lyckan däristället. Men det känns samtidigt tråkigt att lämna de jag träffat här för jag trivs verkligen, men...att bara strosa runt var dag och spendera pengar går ju inte.måste ju betala hyra också.
Så ligger det till.
Älskar er en massaaa!
Puss
JOBB
Halo!
Idag när vi vaknade så såg vi att det var strålande soool och varmt ute. STRANDEN sa vi alla på en och samma gång och bestämde oss för att göra oss i ordning och sen få lite solsken på oss, kanske till och med bada.
Men när vi kom en timme senare så började det regna. Dumma Melbourne väder,..
Nu har jag gjort gott iaf, jag har skrivit mitt CV, ansökt om skattenummer som man måste ha, och sökt 2 jobb.
O nu ska vi kolla på film.
Allt braa!
Puss
Australia, Melbourne
HEEEEEEEEEEEEEEJ!
Hur mår ni?
Jag mår iaf SUPER! Verkligen, allt känns så himla bra, ni anar inte. Jag ska försöka göra en väldigt låååång histora lite kortare, men det är myyyycket detaljer och mycket smaskens att berätta kan jag lova. OH!
Ok.
Så jag landade på Melbournes flygplats vid 1tiden på fredag morgon, helt död, sjuk, hungrig, helt och hållet trasig både inom o utombords. Jag knatar runt lite och bestämmer mig för att gå ut och leta efter min buss och när jag kommer ut är det svainkallt, 13 grader. Så jag började skratta åt hela situtationen, skakade på huvudet och kände mig riktigt dum i min korta kjol och tofflor.
Efter ett par minuters letande efter en buss ser jag en kille som ser lika förvirrad ut som mig så jag går fram och frågar honom om bussen men han säger att det inte går nån fören om ett par timmar. Så där står vi och ser lika dumma ut båda två tills han frågar var jag ska, då visade det sig ju givetvis att vi skulle till samma område, St.Kilda så vi bestämde att dela en taxi.
I taxin, allt går fiiiiint. Mycket fin man, Aussie, men bor i London.(bra kombo)..så vi har en fin konversation tills vi kom till mitt hostel, han hjälper mig in med väskorna och följde med in på mitt hostel för att fråga om vägen till sitt eget.
Sen så sa vi hej då, ha en bra semester och tack för en mycket trevlig taxiresa. Ha ett bra liv i stort sett.
Hur bra start som helst.
Checkar in, försöker slappna av men fortfarande riktigt jetlaged så sov inte alls nästan...
Igår morse när jag vaknade så ser jag att jag är i ett rum med endast tjejer...fan tänkte jag..jag bokade ju Mixed, okej.okej.det blir nog bra ändå. Sen vaknar alla till och på en gång börjar jag snacka med en tjej och vi klickade direkt, High Five liksom. Det tog oss ungefär 20 min att inse att båda va svenskar och för första gången i mitt liv var jag faktiskt riktig glad över att träffa en annan svensk. Det kändes tryggt på nåt sätt, att jag är inte helt själv ändå.
Sen träffar jag resten av tjejerna i rummet och jag börjar märka att alla är så jävla mysiga och goa, som en liten familj och redan efter nån timme var jag en i gänget, som om jag hade bott där föralltid.
Det är svensken då, en skotte och två engelsmän så den mixen är verkligen perfekt, jag får lite från båda hemmen och jag kände mig så avslappnad.
Vid 11 tiden kunde jag inte ligga kvar längre, myror i brallan som alltid så jag frågade efter vägen till stranden och började gå, men SOM JAG ALLTID GÖR, jag tror ju att jag vet bättre och intalar mig själv att "Detta är en genväg till stranden" ICKE. haha visar sig att jag hamnade helt fel och fick gå tillbaka, så jag svalde min lilla stolthet och tog vägen som jag blev tillsagd från början. Kom ju självklart till stranden på 5 min. HAHA och hela området där omkrinjg är verkligen hur coolt som helst..jag menar...det står Jennifer skrivet mitt på gatan om man kan säga så. ÄLSKAR DET.
Satte mig på stranden och jag visste vad komma skall, satt där och stirrade ut över havet, sand mellan tårna, vind i håret och sol i ögonen.
Och så kom det. Tårarna som jag väntat på sen ett bra tag tillbaka, som jag så desperat behövde få ur mig och jag visste att när jag väl kom till stranden så skulle det släppa. Efter ett tag kändes det bra igen, såklart. Gick och gick och gick tills jag hittade en spårvagn. Åkte in till City, men vågade inte hoppa av spårvagnen för det var så mycket saker överallt, skyskrapor, folk, bilar..Ja, så jag åkte hela vägen tillbaka hem igen. Det var fint.
Sen så bestämde vi att vi skulle gå ut senare på kvällen, jag försökte äta men har inte haft vidare matlust så jag fick i mig lite yoghurt,(har inte ätit sen tisdags), powernappade lite, och sen gick vi och köpte lite alkoholhaltiga drycker och tog med dem olagligt tillbaka till hostlet, fy fy. Efter ett tag blev den en liten fest i vårt rum när fler folk ville vara med, men då bestämde vi oss för att gå ner til hostelbaren istället och sen upp till nattklubben som ligger på hosteltaket.
Spenderade ALLDELES för mycket pengar och av nån andledning så drack jag bara vodka redbull även fast jag vet att jag icke icke icke får göra det och att det är MUCHO farligt för hjärtat, men iaf...Efter ett tag där så ville alla gå vidare så vi hittade något som såg ut som Jari´s färdtjänst buss,en taxi då för oss 6 tjejer som tog oss till en gata som heter Chapel Street, och fan vilket jävla nattliv, vi kom dit vid 1-2tiden och alla klubbar började typ prtecis öppna och dra igång, vi började på ett ställe, men de var inte riktigt jättebra så vi gick till ett annat, där var det lite bättre men vi kände liksom inte att det var okej ändå.. Så vi fick höra om ett ställe som hette "106" och gick in där, och där var det riktigt bra och vi dansade som om de var på liv eller död och hade skit kul.
Men lättviktare som dem är så började en av tjejerna må dåligt och åkte hem, sen ännu en och då kände vi att vi kanske skulle åka hem vi också.
Så vi står på en gatuhörna och bestämmer vad för nattmat vi ska äta, då helt plötsligt en kille kommer fram till mig och frågar vad jag gör där...först känner jag inte igen honom alls och tycker att denna killen kan dra åt skoge, jag vill hem, sluta tjafsa. Men sen slog de mig att detta var ju SAMMA kille jag delade taxi med igår, Brendan. Vi båda stod där ett tag och försökte fatta att vi träffats igen och detta är helt sjukt. ÖÖÖÖÖDEEEEET!
Uppspelt och hög på redbull bestämmer vi 3 tjejer som är kvar att gå till en nattklubb som heter Revolver med taximannen och hans vän, och där inne var riktigt jäkla coolt, som ett litet raveparty med stora soffor mitt i rummet där folk...ja...folk gjorde saker man inte ska göra offentligt.(antar jag, jag kollade inte, jag lovar)
Mer redbull, mer dans, massa konstigt men ändå roligt folk..helt plötsligt får taximannen värsta knäppen och ska lära mig att bugga, så vi försöker bugga till hård jävla techno, gick inte så jättebra men så himla roligt.
vid 7tiden kände vi att det var dags att sluta dansa och åka hemåt, så jag sa hej då till taximannen, gav han mitt nummer..Jag menar, jag måste ju. Sånt härhänder ju liksom inte. Att man möts igen. Det är ÖDET. det är det. Eller kanske inte, det beror väl på om han ringer eller inte. Bryr mig inte speciellt mycket men känslan av att detta faktiskt hände är enorm alltså. Helt otroligt.
Sen var vi hungriga så jag och en av tjejerna gick upp till köket och snodde av folks mat då ingen av oss hade egen mat...sen somnade vi och jag vaknade upp vid 10tiden pga av dem dumma städerskorna kom in och började DAMMSUGA. VEM dammsuger kl 10 på en lördag? VEM VEM VEM? åh hade jag haft nått vasst så hade inte den där lilla asiaten inte levt just nu kan jag lova. Så de va ju bara att gå upp och se vad som hände runt omkring.
Och sen har vi bara tagit det jättelugnt, käkat lite, sovit lite, tittat på tv, solat oss ute i solen..Det var FAKTISKT varmt idag. riktigt skönt. Men om det inte blir bättre snart åker jag till Sydney istället. Jag måste börja jobba på min bränna.
Jag ska lyckas med det omöjliga, jag ska bli brunare än min chef, och det har jag lovat. Han är neger.
Nu ska jag duscha, äta en smörgås, det går bättre med att äta nu, men jag känner mig liksom inte hungrig alls...jättekonstigt..men iaf... och vid halv 7 ska vi ha filmkväll och kolla på Ice Age och äta chips o choklad.
Myskväll.
Jag har varit här i lite mer än 1 dag, men både jag och alla de andra i rummet tycker att det känns som flera veckor. Har kommit in så himla bra i gruppen och känner mig så trygg o alla är så fina här. alla som jobbar och folket som bor här. Åh. jag älskar det.
Imorn ska jag söka jobb. Får se hur det går, måste fixa nåt jävla skattenummer först. Blä. Och tvätta, och köpa billig pasta från ett LIDL liknande ställe. Ja. det var nog de.
Älskar er en massa, Ni behöver inte vara oroliga alls. Jag mår tokbra verkligen.
PUSS o KRAM
24h in Kuala Lumpur
hej hej.
Nu har jag spenderat exakt 24h här i Kuala Lumpur. Jag gillar det, jag stormtrivs inte det måste jag erkänna. Vet inte varför men kan vara för att det är för mycket storstad, visst finns det kultur men alldeles för mycket storstad för min smak. Och jag som oftast älskar storstäder.
Varmt har det varit, över 30grader hela dagen, HELT VINDSTILLA då staden befinner sig mitt i fastlandet och människor o bilar överallt.
Men jag är väldigt förvånad över att inte se så många turister, nästan inga alls. Inga västlänningar alls, bara massa asiater. Nåja, jag kände mig väldigt utittad iaf, blev dragen i och folk erbjöd både det ena o andra.
Men allt har gått bra, men jag har inte kunnat äta något...lite synd. Jag gick runt och kollade på resturangerna och matstånden och fick helt plötsligt panik och tanken om att jag skulle bli matförgiftad. Så jag har druckit 3-4 liter vatten istället.
jag har feber, hostar, snorar, hostar tills jag snorar...så ni kan ju fatta att min kropp inte är direkt överlycklig just nu, den gillar inte temperaturförändringen överhuvudtaget. Och så kan jag ju inte sätta på ACn på rummet heller för då kommer jag definitift inte bli frisk.
Nåja, jag är så ivrig över att få komma ut till flygplatsen igen. Strosa runt i taxfree affärerna, hitta en säker plats att äta på(jag kan slå vad 1000spänn på att jag kommer hamna på donken,burgerking eller KFC)
Men jag vill inte gå ut när det är mörkt fortfarande, så jag måste vänta till 7-8 tiden, det känns säkrast så faktiskt.
Tack för alla fina hälsningar. Fina ord som får mig att må fint. Min fina familj, älskar er så mycket!
Så här exlusivt kan man leva för 70 kr i Malaysia
Säkerhet före allt!
China Town
Mer china town
Konstigt hus.
Jag tror den här byggnaden är känd.
Jag tror det här är världens högsta byggnader. jag tror.
Som sagt, Kuala Lumpur är inget för mig, jag gick runt lite men man kan inte ens gå över gatan för de finns inga övergångsställen. men jag är nöjd ändå. Jag köpte en ny klocka, en till Casio Vintage..Like em a lot.
Fast det är fortfarande inte den jag vill ha, men den skulle jag iaf aldrig köpa på nån sketen marknad i Asien för 50 kr.
OH. nu ska jag packa ihop mig, sen ta en taxi till busshållplatsen och där ta bussen till flygplatsen. Så himla hungrig nu.
Puss på er.
Älskar er en massa.
Malaysia, Kuala Lumpur
Hej mina fina!
Nu är jag framme i Malaysia. Vilken förjäkla lång resa det har varit, men jag mår bra trots att jag känner av Jet-laget. Klockan är 8 på morgonen här, vilket gör en lite förvirrad.
Men tänkte skriva lite om den kaotiska gårdagen, herrejösses.
Efter jag hade mött upp Davie för en pinsamm kopp kaffe, ja väldig pinsamm då ni vet att jag alltid rör om alldeles för mycket i grytan och ställer till med både det ena och det andra så gick jag till banken för att hämta upp mitt bankomatkort som dem LOVAT att ha färdigt just denna dag, efter 3-4 veckors väntande.
Men sån tur har jag ju aldrig, självklart inte, så jag står där på banken med miljoner tårar i ögonen och förklarar för säkert 500:de gången att jag MÅSTE ha mitt kort för jag åker bort nu. De ända dem sa va "Onsdag, du kan få det på onsdag"
Bajsa på er sa jag då och gick ut för att ta lite luft, kom på att jag kan ju faktiskt överföra pengarna till mitt svenska konto, Men då hade bankjäveln stängt., ringde upp banken och krävde att dem skulle föra över alla pengar jag har på mitt engelska konto till mitt svenska. Inga problem sa den första tjejen, efter 3½ timme senare gick det igenom, då hade jag pratat med 6 olika personer, som gett mig 6 olika versioner till varför dem INTE kunde överföra mina pengar bara sådär, jag hade skrikit, gråtit, bett, mutat, jaa jag försökte med allt. Tillslut kopplade dem vidare mig till någon ansvarig och jag förklarade hela situationen igen så gick hon äntligen med på att föra över dem. 4 timmar tog det. HELA kvällen var förstörd. Jag var helt slut. Så jag orkade faktiskt inte åka till Hammersmith för att säga hej då till Kristina, jag sa aldrig hej då till Emma, utan jag satt på pube och grät en skvätt, min chef beställde mat till mig och sen vid 1 tiden så följde dem med mig till bussen och jag sa hej då.
När jag kom till Stansted så var det helt knäpptyst och det låg folk överallt på golvet i väntsalen..och jag har alltid sagt till mig själv att så lågt ska jag aldrig sjunka att jag måste sova på ett golv bara sådär, inte för att jag är fin i kanten men då sover jag hellre inte alls. Men givetvis så orkade jag inte stå rakt upp och ner medans alla låg ner och snarkade fint så jag la mig ju ner jag med.
Sen vaknade jag av att jag fick en mopp i skallen...de va städaren som försökte städa det som var kvar av golvet men då kände jag att de få va nog. Så jag gick runt flygplatsen ett par varv tills jag kunde checka in vid 5.30.
Väl på flygplanet kändes det skitbra, jag somnade till, kollade på film, läste bok, fick mat, somna lite till och så gjorde jag samma lilla runda ett tag...och så gjorde jag ju självklart misstaget att kolla på klockan....det hade gått 1.30 timme. JAHAAA, KUUUUUUUUUUUUUL. bara 10 timmar till då.
När det var 2 timmar kvar grät jag nästan av sittsåren jag inbillat mig att jag fått, av huvudvärken, av de 300 människors olika dofter som bildat ett moln ovanför oss. Och sen så sprack min trummhinna tror jag.
Sen fick jag en stämpel i passet. OHHHHH (Otroligt stolt) Varför tog dem bort stämplarna? Var det för att bläcket var för dyrt, eller för att personen i passkontrollen fick ont i armen av att stämpla pass hela dagarna eller bara för att nån är för lat??? Jag älskar stämplar.
Fin AC hade dem iaf på flygplatsen så jag blev lite besviken för att det var så kallt, men sen när jag gick ut för att leta efter en buss som såg någorlunda säker ut så var det som att kliva in i en bastu, 30 grader och det regnade nästan för att det var så fuktigt i luften. Jättemysigt.
Och nu..sa åt taxichauffören att köra mig till ett hotell. han valde China Town, men jag är ju nästan i Kina tänkte jag så varför inte.
Jag fick ett dubbelrum, (varför skulle jag behöva ett dubbelrum om jag får fråga), dörren låser man med ett fint litet sånt där dagbokshänglås, haha och jag bara väntar på att kackerlackorna ska hitta mig.
Men jag mår faktiskt jättebra. Trots att allt har gått någorlunda fel.
Jag ska ta mig en tupplur nu, eller försöka iaf. Sen ska jag bege mig ut på stan, försöka att inte få min njure stulen och såld för 3 kossor, ta EN MASSA KORT, kanske försöka uppleva lite malaysisk? kultur, lite käk skulle sitta fint.Och ett par nya skor. Det är hyfsat billigt här tror jag. Jag har ännu inte upplevt att jag blivit lurad påpå pengar ännu iaf. Jag betalade 30dollar för mitt dubbelrum, och det fick jag till 5,6 pund. Vilket är 70 spänn. De tär ju rätt okej? Iaf om man får småkrypen på köpet.
Sen i morgon förmiddag åker jag till Australien. YEYE!
Jag mår bra.
Älskar er.
Puss
OOjevlar.
Åh, jag måste nog ta tillbaka det där om att inte vara nervös. Jag kan knappt andas,kan vara pga den täppta näsan men varje gång jag råkar tänka på något som har med hela resan att göra så börjar mitt hjärta dansa tango.upp o ner o hit o dit.
O sen så börjar jag hyperventilera. O M G.
Sitter på jobbet, dricker en meninglös kopp te och väntar på att Davie ska dyka upp. vi ska ta en snabb fika nånstans innan han börjar jobba vid 5. Men vi får se, jag var rätt otrevlig mot han imorse, vet inte varför.
Det är liksom lättare att va lite otrevlig istället för att säga vad man egentligen känner.
Dumt.
Sen ska jag lämna av mina nycklar hos hyresvärden, åka upp till Liverpool Street och köpa buss biljett, sen därifrån till Hammersmith och säga hej då till Kristina, sen måste jag möta upp Emma och säga hej då till henne, sen ska jag nog bara slappa här på puben med Luke o Simone.
Vi får se. Jag behöver ju inte åka härifrån förens 3-4 imorn bitti.
Ahh,
de blir nog bra.
Haloj!
Sitter har i Davies soffa och kan inte sova for fem ore. Inte for att jag ar nervos eller nat, gud nej,,,jag ar sa forbaskat sjuk, feber och hosta och min nasa liknar ett vattenfall av snor.inte mysigt alls.
Sa jag har gjort lite nytta istallet, jag bokade ett hostel for de tva forsta natterna, ligger precis vid stranden i nan stadsdel som heter St.Kilda. Har blivit tipsad om det, tydligen varsta surfarstalllet med fullt av udda o retro typer, precis som jag gillar de.
De blir nog bra. Har sagt det sakert en MILJON ganger idag. Forsoka ljuga for sig sjalv ar alltid de basta.
Men de kanns battre idag, eller om man inte raknar med sjukdomarna och gardagens flaska champagne som dunkar i skallen sa kanns det bra. Jag ar inte sa nervos..jag orkar bara inte flyga och halla pa just nu. Inte i det har tillstandet, men det arju inte sa mycket jag kan gora at det...
Far ju faktiskt skylla mig sjalv att jag alltid ska vara sa javla extrem och valja det landet som ligger langst bort pa kartan istallet for att kanske noja mig med Grekland eller nagot annat lite lattare.
Men nej, och oavsett hur mycket jag nu an har klagat att jag inte vill aka sa kanner ni ju mig och jag kommer ju aka dit iaf och gora det bra anda.
Sa som jag alltid gor ni vet.
Men tusen tack for alla fina tankar ni skickar mig, det kanns bra.
Jag maste klara det har. Jag maste liksom gora det har. Aven fast jag inte riktigt vill.
Men jag vet att nar jag val sitter dar pa stranden med havet framfor mig och solen som branner sonder min nasa sa kommer jag alska livet igen.
De blir nog bra ska ni se.
Livet ar for kort for sorg.
shut up and watch me walk.
Hej hej!
Läste igenom vad jag skrev igår och kanske överdrev lite, eller nej det gjorde jag inte men...
Självklart vill jag åka dit, men det är så förbaskat mycket saker runt omkring som jag verkligen inte känner för att göra. Som inte fanns med in mina planer från början.
Men jag har tänkt, EN MASSA och jag tror jag ska börja i Melbourne 2 veckor. Sydney 2 veckor, Nya Zeeland 1 vecka och sen åka till Indien tills pengarna tar slut och sen tillbaka HEM igen. London alltså. Vilket betyder att jag borde vara tillbaka Nov-Dec nångång.
Vi har SÅÅÅ mycket planer för när jag kommer tillbaka. Kan knappt vänta, födelsedag,jul,nyår. WO!
Igår fick jag min förbaskade espressomaskin som jag tjatat om i 6 månader. Min chef tyckte inte att vi behövde en men tillslut fick jag den.OHHH. 8000kr senare och min näst sista dag på jobbet så stod den där, blank och fin.
Idag är min sista dag, men det pratar vi inte om. Vi kollar bara på varandra, nickar och säger "Rock n Roll"
Slutar vid nio, då har de andra rast så då går vi säkerligen till de andra pubarna, sen stannar vi här och har ett förbaskat grym Lock-In. Fest hela natten.
Imorn ska jag möta upp med Kristina, ge henne resväskorna tillbaka, sen köpa en ny resväska, möta Davie och ge han mitt xbox och alla mina dvdfilmer, börja packa ner hela livet i en och samma väska och sen vettefan.
Nu måste jag gå och sätta mig i solen och dricka en snabb öl.
Älskar er.
Puss
orkar inte
Jag har ingen returbiljett, jag skulle ju åka dit och stanna med Daniel, bo där ett tag, skaffa jobb o sånt skit.
Antagligen kommer jag inte komma därifrån om jag nu skulle vilja.
Jag mår verkligen inte bra idag. Jag kan inte sova längre, har ingen matlust alls, ont i magen och huvudvärk.
Och allt jag tänker är, NEJ NEJ NEJ.
Jag har nog aldrig kännt så här. Att jag inte vill göra något.
Jag och Davie var på bio igår, det var lite kyligt så han höll sin arm runt mig medans vi gick där genom Covent Garden. Det var så fint.
Jag orkar inte.
Jag har en tanke. Peter smsade mig idag. Han är i London tydligen.Så jag tänkte att jag skulle möta han för en kopp kaffe, tigga pengar och sen gå därifrån några tusen kronor rikare.
Men det är en väldigt dum ide, det kommer bara bryta ner mig äännu mer.
Jag har funderat på att sälja xboxen, får säkert inte ett skit för den men iaf en bit på vägen. En biljett från Aus.
NI förstår inte. så mycket tankar.
Spricker snart.
Jag har inte ens landat i asutralien och jag tänker redan på hur jag ska ta mig därifrån snabbast möjligast.
Och det är inte pga Davie som många tror. Jag vill inte dit. Jag orkar inte, jag kan inte göra något sånt. Helt själv. Jag kommer int ekunna åka hem igen. Kommer vara fast när jag väl kommer dit.
Jag orkar inte. Jag vill bara vara kvar här, mitt hem, mitt liv. Allt jag har. och det sspottar jagpå och slänger rakt ner i soptunnan.